Räddningstjänst under höjd beredskap

För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Vid höjd beredskap ska hela samhället hjälpas åt för att se till att det viktigaste fungerar.

Utifrån det förändrade omvärldsläget har regeringen beslutat att det civila försvaret. Länk till annan webbplats. ska byggas upp igen i Sverige. En viktig del av det civila försvaret är den kommunala räddningstjänsten.

Huvudarbetsgivaren gör det möjligt

Totalförsvaret utgörs av det civila försvaret och militära försvaret tillsammans. Det civila försvaret omfattar hela samhället med olika aktörer som till exempel kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer.

Vi är otroligt tacksamma för att ni ”lånar ut” en eller flera av era medarbetare till oss. Att ha en beredskapsbrandman anställd är en tillgång som vi hoppas att ni ser och nyttjar på rätt sätt. De är utbildade för att kunna agera vid bränder, sjukdomsfall och har kunskap om förebyggande brandskyddsarbete med mera.

Som huvudarbetsgivare gör du det möjligt för räddningstjänsten att bidra till ett tryggare samhälle och kunna hantera krigets konsekvenser. Tack för att ni är med och bidrar till en viktig del av totalförsvaret!

Mer övningstid kommande år

Räddningstjänsten har en viktig roll i det svenska totalförsvaret. För att kunna bedriva effektiva och samordnade räddningsinsatser vid höjd beredskap och krig behöver brandmännen ha getts möjlighet till utbildning och övning. Därför har Regeringen, via MSB, beslutat om att samtliga brandmän i Sverige behöver utbildas och övas 16 timmar per år 2026–2028, utöver nuvarande övningstillfällen.

Fler uppgifter vid höjd beredskap

Vid höjd beredskap får räddningstjänsten tillkommande uppgifter som till exempel ammunitions- och minhantering samt indikering, sanering och skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen.

Brandmännen kommer att utbildas inom följande ämnesområden:

• Krigets kontext – mindset, räddningstjänst under höjd beredskap
• Ammunition och minhantering
• Urban sök och räddning – sök och räddning av personer i rasmassor
• Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot
• Akut omhändertagande kopplat till krigets konsekvenser