Brandman i beredskap – ett uppdrag mitt i vardagen

Att vara brandman i beredskap innebär att ständigt vara redo att rycka ut – mitt i vardagen. För Marie Evider handlar det om att kombinera familjeliv och ett vanligt arbete med viljan att göra skillnad när det verkligen gäller.

Marie Evider, som till vardags arbetar som personligt ombud i Varbergs kommun, är också brandman i beredskap vid räddningsstationen i Falkenberg.

Som yngre ville Marie bli brandman, men trots att det inte blev så fanns tanken ändå kvar någonstans i bakhuvudet. För lite mer än ett år sedan väcktes nyfikenheten på nytt, när hon var och tränade CrossFit.

- Det var några tjejer på gymmet där jag tränar som fick mig att ta steget. De arbetade redan som beredskapsbrandmän och berättade om hur jourtiderna fungerade och hur uppdraget gick att kombinera med ett vanligt arbete, berättar Marie.

Att vara beredskapsbrandman är det bästa av två världar, fortsätter hon. Jag kan fortsätta arbeta med mitt vanliga jobb som jag trivs med, och samtidigt en vecka i månaden få möjlighet att hjälpa samhället.

Vägen in i yrket

För att bli beredskapsbrandman börjar man med en två veckors introduktionsutbildning. Där får man den teoretiska grunden och tränar praktiskt på moment som rökdykning för att kunna arbeta operativt.

Efter introduktionsutbildningen börjar man åka på larm, därefter har man två år på sig att genomföra vidareutbildningarna som Myndigheten för civilt försvar ansvarar för samt ta C-körkort.

En vecka i beredskap

Som beredskapsbrandman har man beredskap ungefär var fjärde vecka, dygnet runt. När larmet går träder man in i rollen som brandman och beger sig till räddningsstationen. Inom åtta minuter ska man vara ombytt och redo i brandbilen för att åka. Detta innebär att man alltid måste vara beredd att släppa det man gör och åka direkt.

Under beredskapsveckan genomförs också övningar två kvällar. Övningarna följer ett rullande schema och bygger på situationer som brandmännen kan ställas inför.

– Övningarna gör att vi hela tiden håller kunskaperna färska och vet vad vi ska göra när något händer, säger Marie.

Att få vardagen att fungera

I vardagen arbetar hon i Varbergs kommun men bor i Falkenberg. För att kunna kombinera arbetet med beredskapen krävs ibland planering och flexibilitet.

Maries arbetsgivare har gett möjlighet att arbeta hemifrån under delar av beredskapsveckan, hon har också bytt några arbetsdagar med en kollega i ett annat team de dagar hon behöver vara på plats hos huvudarbetsgivaren.

– Ofta finns det kollegor som kan hjälpa till att byta tider. Men ansvaret ligger alltid på mig. Har jag åtagit mig uppdraget måste jag kunna arbeta de tider jag blivit tilldelad.

Ett familjebeslut

Utanför arbetet är hon också mamma till tre barn och gift. Under beredskapsveckorna förändras familjens vardag tydligt.

– Jag kan till exempel varken hämta eller lämna barn när jag har beredskap, eftersom jag aldrig vet när larmet går.

Därför var det viktigt att prata igenom ett sådant här beslut tillsammans hemma innan man söker tjänsten.

– Min man gör ett fantastiskt jobb och drar ett stort lass när jag har beredskap. Jag brukar säga att han har lika mycket beredskap som jag.

Första tiden i yrket

Hon har varit anställd vid räddningstjänsten i mindre än ett år. Hittills har utryckningarna bestått av automatlarm, vilket innebär att hon ännu inte ställts inför de skarpa situationer som de tränat på. Trots det ökar pulsen när larmet går.

– Jag får ett rejält adrenalinpåslag varje gång sökaren larmar, och det sitter kvar länge. Samtidigt behöver man hålla sig lugn och fokuserad och veta vad man ska göra.

En viktig samhällsfunktion

Genom utbildningen och övningarna har Marie fått en större förståelse för bredden i räddningstjänstens uppdrag.

– Det är fascinerande hur många olika situationer en beredskapsbrandman ska kunna hantera.

Samtidigt är rollen avgörande för samhället. På många mindre orter skulle det inte finnas någon räddningstjänst alls utan beredskapsbrandmän. I stora delar av Sverige är det de som är först på plats när något händer.

Ett uppdrag för den som vill göra skillnad

För den som funderar på att söka finns några egenskaper som är extra viktiga, menar Marie.

Man behöver vilja hjälpa andra och göra nytta när något händer. Yrket är fysiskt krävande, men genom att ta hand om sig själv och träna regelbundet klarar de flesta kraven.

Minst lika viktigt är förmågan att samarbeta. Räddningstjänsten bygger på teamwork och tillit till varandra. Nyfikenhet och viljan att lära sig nya saker är också centralt.

– Är du nyfiken på yrket och vill göra något viktigt för samhället, då tycker jag verkligen att du ska söka.